Kurator

I dag har min mamma varit på hennes första träff med kuratorn. Bra tycker jag, har inte hört något, så jag återkommer med hur hon tyckte det var. Min mamma vill alltid att allt ska vara perfekt för hennes medmänniskor på jorden, alla ska äta sig mätt, sitta vid bordet, ta det lugnt, om inte hon fick mat denna dag så var det en mindre betydelse.. Så det är bra att hon fått prata av sig lite själv och inte bara tänka på oss!! Min mamma har önskat sig att åka utomlands (eller om hon bara säger så, ger oss hopp?) Hennes man sa härom dagen, ja, om vi inte kan åka nu så tar vi det i augusti..VADDÅ??? Augusti, han har inte fattat, eller det har han säkert, men vill inte. Hur blir det då? Den dagen..usch, ska inte säga så, men.. En annan sak som verkar vara vanlig vid dessa typer av tumörer & metastaser är denna förvirring. Jag känner igen mig så!! När mamma var som sämst i april 08. Vi ska till helgen, som jag tidigare nämnt, åka iväg på en weekend, bara jag & min sambo. Känns skönt att bara få vara, självklart har jag mindre bra samvete för mina små troll men....Farmor ska vara med den lilla och den "stora" ska vara emellanåt med mormor & hennes man och min syrra, sen åker hon hem och sover. Och där är jag återigen, mamma har ju alltid varit en självklarhet med att orka, orda, ställa upp och vilja. Nu när de tar den "stora" så är det ju mer hennes man som fixar henne... SAKNAR HENNE! Även om hon fortfarande finns..