Min backspegel är lite grumlig. Suddig på något vis. Mycket som har hänt under 2009.
Jag har nog inte blivit så mycket vänligare, snällare och gladare. Snarare tvärtom, det har varit mycket och ibland kan jag tycka att jag borde vara gladare, många där ute tycker självklart att jag är det, om man nu skulle fråga... Men som tidigare sagt känslan överensstämmer inte alltid med tanken..
Tacksamheten är blandad med bitterhet i en märklig symfoni. Mammas tid var tung, också min och vi andra i hennes närhet, men nu borde man ju vara överlycklig över att man sitter här, frisk, har det bra, men.. det kan kännas otroligt bittert över det som hänt min familj. Otacksamhet har en dålig smak i munnen.
Men vem sa att Livet var lätt att leva? Men tanken är väl att känna att "jag finns, andas och lever". Gott nytt 2010 nu på er allihop och en extra varmande hand till er alla som är med själv eller i familjen i en kamp mot er eller er anhöriges sjukdom.
Kram!
Kram!
HEJ!
SvaraRaderaSkrev ett inlägg för bågon dag sedanmen det verkar försvunnit!?
JAg hoppas du och din familj får ett gott 2010, efter ett rätt så jobbigt 2009 även om man inte direkt kanske tycker det är "jobbigt att umgås med den sjuk" men jag tänker på all den situation man plötsligt mer och mer befinner sig i.
Jag är säkert på att våra nära och kära följer med oss här på jorden och att vi åter träffas en dag.
Ha d! Höres