OJ!

dagarna går och livet består!! Oj, vad jag är dålig på att uppdatera nu för tiden!!! Precis tiden! Det är den som är knapp, jobbar heltid med mina småtroll och har en bit att pendla och som ni alla förstår så är det inte jag som sköter hämtning och lämning -oftast. Typ alla tider utom en / vecka, så när jag kommer hem är det järnet med middag, lite mys och sedan nattning. Har väldigt mycket på jobbet just nu också.

Hur som i måndags fick vi veta -mamma var kremerad och fanns i urnrummet. Under söndagskvällen var jag ute och promenerade med en vän då jag kom på att mamma säkert är där inne, kände på mig..Slog en massa intelligenta (not!) koder för att komma in.. Lyckades naturligtvis inte, testade bara ett par gånger så tro nu inte att jag stod där större delen av kvällen..

Hur som, måndagmorgon fick vi veta kod och att mamma var kremerad. Så visst! Känslan var rätt! Hon var därinne när vi var ute och promenerade!

Åkte dit direkt efter jobbet, hade med mig underbara rosor hemifrån,
slog koden, öppnade dörren, tittade runt och såg min mamma. Min syster hade varit dit och satt ett fint foto på henne, vackra blommor hemifrån. Hennes urna är så fin, en ek urna, precis som kistan. Jätte vacker. Och som tidigare! Gråten kom!! Man tror att man kan, att man är förberedd, att det nu gått ett tag, att man..Bla..Bla..Bla..

Så vackert! Pratade med henne, berättade vart jag var påväg.

Sa till min syster senare på dagen att om de har en övervakningscamera med ljud så måste de fundera över hur människor egentligen är funtade..Man börjar fundera själv- men jag vet inte?? Kanske mamma vet att jag var där!!