Jag börjar minnas mamma mer och mer- Alltså MAMMA, hon var inte sjuk-sjuk länge men ack vad fort man drar på sig de sista minnena. Men det var inte hon! Hon var och kommer alltid att vara världens bästa mamma!! Den mamman som var så envis, så kärleksfull och händig, det var en människa som alltid stöttade, sa vad hon tyckte. Fanns där -när som. Samtalen. Åh vad jag saknar dessa samtal som vissa dagar var mååånga! Igårkväll skulle jag ringa min syster för att fråga om en sak, hon har nu fått ta över mina frågor :O) Men kom på mig -igen!! När jag slagit den tredje siffran att jag var påväg att ringa mamma -ännu en gång. Under dagen igår var jag hem till dem, tänkte plantera lite ljung. Första gången jag åkte hem till dem..eller hem till mammas man får jag väl nu skriva, mamma är ju knappast där.. Men oj vad jag grät! Plötsligt slog saknaden hårt i ansiktet. Det var skönt att få gråta och det var skönt att jag var alldeles ensammen!
Kram på er alla som kämpar och jag kan inte säga annat än så många andra. Ta hand om varandra, det är en tuff tid ni går igenom men den tiden kan inte tas tillbaks senare. Prata med varandra, njut av livet gör det ni mår bra av själv!!
Kram!
Åh nu gråter jag en skvätt igen! Vi kämpar just nu, vi kämpar nog inte för att mamma ska bli bättre igen för det känns olidligt att bli bättre för att sen hamna så här igen. Alltså detta är inte värdigt! Ska snart skriva om mamma i min blogg så om du vill får du gärna läsa där. Får jag fråga dig en sak? Min mamma säger att alla hon träffar som också har lungcancer har det i höger lunga, hur var det för din mamma?
SvaraRaderaKramar i massor till dig!!!
Ja det stämmer, kusigt om det är så. Men mamma opererade också höger lunga..
SvaraRaderaOch värdigt!!?? Nej det är det inte!!
Hej Lisan här
SvaraRaderaKl är knappt 6 på morgonen, har inte sovit ett dugg inatt,omöjligt:/
Idag är det mors begravning & jag är livrädd för att ramla ihop av panikångest i kyrkan, då jag lider av P-Å:/
Ja, jag skriver sen om jag stått pall inför detta, kanske som de flesta säger att man får en slags styrka?
Hörs igen & hoppas du & de dina har det så bra det går, jag följer dig & är tacksam för att du delar med dig i denna blogg,det har ialf hjälpt mig,då våra mammor somnat in ganska nära + att de fyllde år bara veckor i mellan & nu samma med begravningen.
Kram från Lisan
Vad du är gó och omtänksam. Och klart att det kommer att gå upp och ner ett tag, jag beundrar din värme, ditt engagemang.Din mamma är stolt. Tack för att din sida finna!!
SvaraRaderaATT DIN SIDA FINNS!! Ha,ha sent..//Anna
SvaraRadera