Ja vad ska man tro om allt detta!??
Upp och ner, ner och upp..
Upp och ner, ner och upp..
Hon har fått i sig några skedar filmjölk och lite näringsdryck och nu sover hon GOTT!! Så skönt!
Vill på denna sida få fram vad jag många gånger tänker och tyckte om min mammas adenocarcionomcancer, småcellig lungcancer som hon fick hösten 2007. Mamma var en OTROLIG kämpe. Mitten av Juli 2009 blev mammas cancer verklighet för oss alla då mamma blev märkbart sämre för att somna in den 16/8-2009 till den vackraste guldängeln någonsin. Självklart skriver jag även lite om vardagslivet och våra underbara barn på 4,5 och 6,5 år.
Tänker jättemycket på er! Krama mamma från mig!
SvaraRaderaHej igen
SvaraRaderaja precis samma här, min mors ögon bara rullar imellanåt? hon kan inte fasta blicken & ingen vet hur det står till i hjärnan just nu, då neurologerna & onkologerna tänker inte utsätta mor för strålning ell mer cyto, det blir inget:/
Så nu är allt kört,bara se till att hon har det bra osv:/
Hon är fortfarande förvirrad, det är omöjligt att nu tro att hon kommer tllbaka i medvetandet, men hon har fortfarande inte ont?? öhh otroligt ju, samt ingen ångest, då hon inte kommer ihåg att hon ens har lungcancer & metastaser i hjärnan.
Jag vet att hon kommer inte att kunna återvända hem mer, utan här blir det ett gruppbodende efter sjukan om hon klarar sig vidare, men utan nån behandling så går det väl som det går, du vet:/
När hon får huvudvärk de gånger hon får det, så är det ändast kortison som hjälper än så länge.
De strålar henne inte för att det kan förvärra svullnaden i hjärnan & hon kan få ännu värre besvär, som hon faktiskt inte har direkt just nu, de anser att det kan bli förödande om hon inte kanske kan ligga stilla 1tim då hon är i dement stadie & strålningen oxå då kan ges på fel ställe osv.
Först så vart vi anhöriga så arga förtvivlade och varannat när vi fick veta att det inte hjälper med mer behandling utan det är endast kortison som ska ges nu:/
Hon äter som en häst fortfarande, sköter magen & vätska mm.
Men vi vet att en dag slår det ena organet efter andra ut, det är tyvärr så:/
Det är smärtsamt, samtidigt som hon inte har ont & inget vet,, känner igen oss & tror hon ligger på sjukan för magen,hon vet inget & närminnet är borta nu & nått har hänt med ögonen då de ibland rullar ell va jag ska säga:/
Vi hörs igen & jad följer dig & skriver härigen snart<3
Många kramar & stryrka till dig & de dina<3
/Lisan fr C-fonden forum