Får börja med att ursäkta att jag inte är så bra på att uppdatera så här i sommartider..men sommar och sol..
I helgen har vi tagit oss till stockholm för att iallafall f'ö'r's'ö'k'a... koppla av. Men det kändes såklart i hjärtat när mamma åkte in med ambulans på lördagskvällen.
Viken jävla (ursäkta) soppa!! Ikväll har jag varit till mamma på sjukhuset! Det är mamma som ligger där, visst!! Men hon ska inte ligga där!! Inte på detta sätt!! Det gör så fruktansvärt ont!! Ingen som inte varit med om detta kan ens föreställa sig den maktlöshet jag känner. Röntgen visade inte något nytt på lungorna, nej just det -på lungorna!? Resten då???Vad händer inuti mammas älskade kropp???
Vill på denna sida få fram vad jag många gånger tänker och tyckte om min mammas adenocarcionomcancer, småcellig lungcancer som hon fick hösten 2007. Mamma var en OTROLIG kämpe. Mitten av Juli 2009 blev mammas cancer verklighet för oss alla då mamma blev märkbart sämre för att somna in den 16/8-2009 till den vackraste guldängeln någonsin. Självklart skriver jag även lite om vardagslivet och våra underbara barn på 4,5 och 6,5 år.
Den här kommentaren har tagits bort av skribenten.
SvaraRaderaUsch tjejen. Det måste vara jättejobbigt. Jag kan inte ens föreställa mig. Gör dom inte en full genomgång på din mamma med blodprover, röntga hela kroppen etc? Det borde dom göra tycker jag. Så det inte är nåt annat som spökar för henne, som kanske går att åtgärda. Jag håller tummarna och tänker på er. Kramar Jess
SvaraRaderaHej igen, varför åkte hon in? Vad hände? Berätta mer så jag hänger med... har hon ont, ramlat ?? Hur går det med de i hjärnan håller de sej lugna eller spökar dom oxå? Blev lite orolig när du inte uppdaterat på så länge... eller egentligen är det ju inte så länge, men det känns så... Massor med Kramar från Mariana
SvaraRaderaHEJ Mariana!!
SvaraRaderaHur mår du??
Ja de lilla hjärnspökerna ska röntgas den 4 augusti, men svullnaden på huvudet, knutarna man tidigare kännt har blivit mindre. Men ska be om denna röntgen också nu!
Hej, jag finns här hela tiden även om jag inte alltid skriver..=) Det är ganska okej, gråter hejdlöst ibland, skrattar och är som vanligt ibland... Är fortfarande jobbigt att vara ensam hemma och så, allt precis ALLT kommer då... Ser fram emot vår Turkietresa som jag bokade i höstas när allt var som jävligast (en del i min solterapi, som jag själv uppfunnit =))Är ungefär en månad dit nu bara... ser den som ett avslut på detta helvetesår av sorg, motgångar och elände.. Sen jävlar i hevat ska allt bli bra har jag bestämmt!! =)Nej nu måste jag läsa vidare, såg att du skrivit mer.... Hej så länge!!!
SvaraRaderaJa det har verkligen varit ett år utöver det vanliga,men jag är glad mariana att vi hittade varandra trots allt elände vi varit med om. Jag hoppas att du verkligen får NJUTA!!!!!! av er resa.
SvaraRaderaVi har också funderingar, eller vi ska ta en resa när allt detta jobbiga är över, men vi får hoppas att det är länge än, vem vet?? Det sista som överger oss är hoppet även om man vet..