Vill på denna sida få fram vad jag många gånger tänker och tyckte om min mammas adenocarcionomcancer, småcellig lungcancer som hon fick hösten 2007. Mamma var en OTROLIG kämpe. Mitten av Juli 2009 blev mammas cancer verklighet för oss alla då mamma blev märkbart sämre för att somna in den 16/8-2009 till den vackraste guldängeln någonsin.
Självklart skriver jag även lite om vardagslivet och våra underbara barn på 4,5 och 6,5 år.
torsdag 16 juli 2009
En fin bild från våren 2009 på min älskade mamma som
alltid kommer att ha den mest speciella platsen i mitt hjärta!
Det är svårt att hitta orden när jag läser om din mamma. Det kniper i hjärtat att någon ska behöva ha det så. Det är helt omänskligt att ni ska behöva gå igenom det här. Tänker på er! Kramar Jess
Ja du Carina, du och din mamma finns med mej på en speciell plats i mitt hjärta... ert stöd och våran "vänskap" i det svåra och detta helvete på jorden... Jag har skrivit det förr men jag skriver det igen... Hade jag inte haft främst er men oxå en hel del andra forumsvänner hade jag aldrig fixat allt så bra som jag ändå gjorde... att bearbeta sorgen med medmänniskor i samma situation är det bästa av själens plåster
Minns den bilden på din älskade mamma,sätt den på en plats i ditt Hjärta & ha den för alltid där =)
SvaraRaderakram från mej
Hej Carina,
SvaraRaderaDet är svårt att hitta orden när jag läser om din mamma. Det kniper i hjärtat att någon ska behöva ha det så. Det är helt omänskligt att ni ska behöva gå igenom det här.
Tänker på er!
Kramar Jess
Ja du Carina, du och din mamma finns med mej på en speciell plats i mitt hjärta... ert stöd och våran "vänskap" i det svåra och detta helvete på jorden... Jag har skrivit det förr men jag skriver det igen... Hade jag inte haft främst er men oxå en hel del andra forumsvänner hade jag aldrig fixat allt så bra som jag ändå gjorde... att bearbeta sorgen med medmänniskor i samma situation är det bästa av själens plåster
SvaraRaderaTack Mariana för dina fina ord, jag hoppas att du redan vet att desamma gäller dig och din mamma.
SvaraRaderaJa ni, kan inte annat än att hålla med detta är omänskligt at gå igenom och mamma kommer jag alltid att bära med mig!