Vill på denna sida få fram vad jag många gånger tänker och tyckte om min mammas adenocarcionomcancer, småcellig lungcancer som hon fick hösten 2007. Mamma var en OTROLIG kämpe. Mitten av Juli 2009 blev mammas cancer verklighet för oss alla då mamma blev märkbart sämre för att somna in den 16/8-2009 till den vackraste guldängeln någonsin. Självklart skriver jag även lite om vardagslivet och våra underbara barn på 4,5 och 6,5 år.
måndag 18 maj 2009
Helgen..
Under lördagen var mamma med sin man och vår älsta dotter i min syster stuga och hennes familj. När de kom åter var MAMMA SÅÅÅÅ TRÖTT! Arg, less, man såg riktigt hur de där "små jävlarna" jobbade i hennes kropp för att förstöra. Ja alla känslor visade sig, hon hade säkert haft en underbar dag men suttit i solen och hade inte vilat något under hela dagen, så "straffet" kom i form av detta, under kvällen ringde jag vid åtta då hon lagt sig men så klart vaknade hon av att jag ringde, så inte var det bra heller. Men hon hade gått och lagt sig vid 22 och under gårdagsmorgonen vaknade en ny människa, så skönt det måste vara att vakna upp till "ett lugn", att inte känna denna inre stress, så under gårdagen planerade hon om mängder med blommor, hon älskar dessa varelser och som varje år..."nu i år ska jag verkligen inte ha så mycket.."
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Känner igen just detta med mamma, när "hon tog ut sig och försökte" då blev allt i stort sett fel under resten av dagen. Så jobigt, jag tror att de ibland känner sig som vanligt men så kommer sjukdommen och smyger på en, även om de inte mår dåligt. Precis som att DEN ska få bestämma i alla väder..//Anna
SvaraRadera