söndag 25 januari 2009

24 Januari

Oj, vad tiden rusar iväg..vår lilla tjej är ingen bebis längre, hon är hur viljestark som helst och drar sig upp efter alla möbler som finns i huset. 9 månader. Wow.
Under morgontimmarna, 24 januari så kändes minst sagt sylvass pigg i hennes mun. En tand är på "g" på den nedra tandraden. Ingen information till storasyster ännu, hon älskar munnar & tänder!?? Så det är bäst att bevara denna lilla hemlighet för henne ett tag till..

3 kommentarer:

  1. Hej, det är jag som är "Cabbage" på cancerfondens diskussionsforum. Vilken bra bloggsida du har! Jag önskar att jag hade kunnat skriva blog/diskutera på diskussionsforum medan min mamma var dålig. Men jag slöt mig mer runt mig själv och min familj och bara bet ihop för att orka varje steg och inte tappa kontrollen helt.

    Vilka härliga små barn du har! I situationer som denna med våra mammor så kan i alla fall jag känna att barnen är en räddare i nöden, man kan inte gräva ner sig totalt i sorg med deras obändliga livsenergi runt om en hela tiden. :o)

    Å, jag känner så mycket igen mig i det du skriver, även om min mamma hade bröstcancer (opererades för 2,5 år sedan kom tillbaka som metastaser i skelett o njurar och sedemera hjärnan). Även hon åt kortison, blev pluffsig, personlighetsförändrad (aggressiv: kastade saker omkring sig, svor och slogs - min lilla humoristiska mamma!).

    Jag håller alla tummar jag har för dig och din mamma och vilka kämpar ni är som tar er igenom det här under såhär lång tid!

    Kram
    Karin

    SvaraRadera
  2. Hej & här har du mig lisan från cancerfondens forum.
    Tack för dina ord:)
    Jag har ännu inte börjat läsa din blogg,ville först kika in & tala om att NU ska jag sätta igång att läsa här,tack för att du la ut din sida,det betyder så mycket!!!!'
    Jätte fin blogg har du:)
    Kommer höra av mig igen!
    KRAAAM
    /Lisan

    SvaraRadera
  3. Tack snälla ni!! Javisst är vi alla riktiga kämpar som är eller varit i detta h*vete.

    Kram/Carina

    SvaraRadera